Saknar honom och han gör mig så ledsen och glad… jag saknar honom!!! jag gör det även om jag vet att det aldrig blir honom och att det vi hade inte var bra, är bra. Men jag saknar HONOM!!! inte det vi haft för det har inte varit bra. Jag vill verkligen inte tillbaka till honom och det han erbjudit men jag saknar honom som person och min älskade.
Det är jobbigt!!!
jag önskar han hade visat att han med hade det lite jobbigt men det känns som han har det rätt bra nu.
Han har lovat att försöka vara mer öppen och inte undanhålla saker och ting och han förökte nog idag då vi åt lunch men jag saknar honom. Å så ger han mig en kram men tror inte han kommer göra det speciellt många gånger till för jag ville inte. Jag vill mer att han visar och säger att han saknar mig utan att han ger mig en snabb kram precis innan vi ska skiljas åt. Jag vill att han visar det mer utan kroppslig kontakt.
Jag påminner mig fortfarande om att han inte gjort allt han kunde för mig och att det är det som är det jobbiga. Bandet och så vidare. Jag vet inte vad jag begär av honom och det är nog bara stå ut. Det här är enda relationen vi kommer ha och jag vill gärna att det ska fungera men jag vill även att han ska lida lite.. tyvärr men så är det!! å jag vill få kännedom om det, jag vill märka det.
Å jag vill att han ska vilja göra allt för mig. Att han ska ha skuldkänslor för allt han inte gjort och gjort mig men tyvärr känner han inte så
han bara accepterar allt
Det är jobbigt !!! jag vill att han ska kämpa lite för att behålla mig men tyvärr gör han inte det. Och han nöjer sig med att vi ses en gång per termin och mitt tålamod är slut efter tre fyra dagar.
Jag tycker nog om honom
även om jag önskar att det inte vore så, så gör jag nog det. Å jag vill att vi ska vara kära och lyckliga
det är väl det som är problemet. vill bara gråta åt skiten!!!