Det är precis som tidigare. Vi hörs och ses, planerar nu en weekend ihop. Ja det är precis som vanligt. Jag är kär och tycker det är underbart att få messen, få vara nära honom. Men sen så kan jag lika väl tycka det är skönt att lyckas glömma honom för en stund.

När det går för lång tid emellan så längtar han efter mig och ordnar så vi ses, mina känslor bubblar upp och då drar det ut lite på kontakten.

Jag vill mer, men han ger bara det jag alltid fått. Nån natt då och då, små träffar några gånger per månad. Visst weekend brukar vi inte ha och nu hade vi en innan sommaren och nu planeras en till.

Nu jobbar vi inte ihop och det kanske kommer göra att vi kommer lite ifrån varandra. Ses inte automatiskt flera gånger i veckan.

Orkar varken göra till eller från, det får vara som det är just nu. Jag både vill och inte vill… kan inte nån bara komma in och röra om i grytan, den rätte liksom vore så jäkla gott att bara träffa nån och bli fångad av en stormvind och komma ifrån det hamsterhjul som jag springer i.