eller hur fasiken stavas det när man bara vill skrika….

Han ser till sig själv, och han är feg… ja jag kan skriva en bild som alla även jag inser att han inte är värd en stuns av mitt liv. Å just nu så känns det som jag skulle klara mig utan honom.

Men sen vet jag ju att jag gärna vill vara vän me honom. Men så trillar vi dit ibland men jag ska försöka påminna mig om att jag mår sämre varje gång jag varit tillsammans me honom.

Å den …. retar mig när han vet att jag inte är på humör istället för att försöka få mig på bra humör. Tror egentligen han är så feg att han inte vet hur han ska göra. För han är så rädd att möta nått som är jobbigt och han inte vet hur han ska reda ut.

Igår så såg han att jag var nära tårarna när han skulle åka, jag bad honom åka utan att börja prata om det för det vore enklare för mig just då. Annars hade jag börjat lipa. Jag messade att det berodde på livet i sig, ekonomi och ensamheten som jag tycker är så jobbig.

Han märker idag att jag inte är på humör och han gör inget för att jag ska må bättre, han frågar inget. Han retar mig och håller sig lite mer på avstånd..

mm jag mår bättre utan honom så är det nog bara. Lite tråkigt bara att han har sån påverkan för han är inte värd det.

stundtals önskar jag att hans fru ska komma på honom igen, så han får må lite dåligt för egentligen är han nog värd det. sen vet jag inte om jag vill ha honom för jag vill ha någon som är mer uppmärksam och anstränger sig mer. Vill inte ha nån som tar avstånd när det blir jobbigt, som låter en sköta sig själv. Jag vill ha en som bry sig om mig och är rädd att mista mig. Mån om att det ska bli bra och inte skiter i vilket.

påminn mig om att han är feg otrogen jäkel som inte är värd mig hehe Jag vill ju att han ska bry sig mer om mig, att han ska anstränga sig för att vara min vän å jag vill att vi kommer över allt detta strul och krångel. Hittar en vänskap som fungerar för oss båda. Jag vill verkligen att han ska bry sig mera utan att vilja knulla mig. att han vill mig väl och hjälper mig här i livet.

Just nu hoppas jag bara på lugn och ro och att han bara är en trevlig omtänksam vän när vi träffas nästa gång. Men hur kan man bara låta någon vara när man märker att allt inte står rätt till???? fråga en gång när vem som kan komma… tror man verkligen att nån säger nått då, å jag vet inte vad jag ska säga. för jag vet ju inte vad det är som får mig att må dåligt. Kanske hade behövt hjälp med att reda i det och finna positiva saker i mitt liv. vara en vän som hjälper och stöttar en, lite uppmuntran!!! nä en fråga och sedan reta en istället… gaaahha !!!

Jag tror han tycker det är skönt att det är över, å att det var jag som tog beslut för han är så feg så… ett tag så ville han att hans äktenskap skulle ta slut men han ville att hon skulle avsluta det.

Å så tror jag han känner nu me. Han tycker det är skönt, lättnad över att det är slut och att det var jag som gjorde valet så han bara får acceptera.

Å på ett sätt känns det bra att jag gör valet, att jag bestämmer över mitt liv. samtidigt som jag stänger dörren till alla chanser att få honom men finns inget chans till de i alla fall. Nu kanske det kan öppnas lite andra dörrar som kan bringa lycka.

Eller tar uppehåll som jag säger för jag inte vill känna mig totalt misslyckad om vi träffas igen..

skickade ju som sagt ett mess förra veckan som han svarade så konstigt ”vill pussas…. ” på.  Sen åkte vi till tyskland igår och inte ett ljud eller en blick ens.

Idag så var han stingslig som han brukar säga. Tänkte först ignorera det men sen funderade jag på hur jag skulle vilja att han betedde sig om jag varit sån och då vill jag ju att han ska höra av sig, lägga märke till mig. Så jag messade honom.

Först skrev han bara att han var trött så jag skrev att et var ju bra att det var det så det inte var nått annat.. å då efter lite mess fram och tillbaka så skrev han att han kanske tänkte lite på mig. Så fortsatte vi messa lite lite, och då kom ett mess då han skriver

”De ä klart man tänker på här vi haft.. Å va ja kan förstå så är det slut med detta.. Kommer att sakna dej de kommer ta ju t tid innan mina känslor för dej försvinner. Kram”

så  jag svarade att om jag bara visste att det fanns nått jag kunde göra som gjorde att han valde mig så hade jag gjort de men att jag tycker om han alldeles för mkt för att klara det vi nu håller på med. Men att jag hoppas att vi ska vara bästa vänner som finns för varandra.

Han svarade att han tycker om mig me…

Ja han säger ju att han mer håller saker och ting inom sig å det kanske är det han gör eller så har han redan gått vidare. För det är inte mkt reaktion man fått denna veckan vill ju inte tro att han ersätter mig men är itne säker på att han klarar att inte ha sex med fler än sin fru.. usch känns så jobbigt.

Jag hoppas nu bara att jag kan komma vidare och hitta lyckan för det är tufft att inte få honom. Det är verkligen blandade känslor, jag tycker så mkt om honom och vill ha honom men jag vill inte ha det så som jag har det nu. Och det är skönt att komma undan all den längtan och smärtan som ensamheten och känslorna gett mig under så lång tid.

snälla ge mig styrka att klara detta och låt mig hitta lyckan!!!!!

men tar en dag i taget för jag orkar inte tänka på att han inte ska vara så stor del i mitt liv, och att jag aldrig kommer få honom och aldrig mer kommer vara i hans famn. usch så jobbigt!!!

men försöker intala mig att så skönt det ska bli att slippa smärtan!!

Jag har svårt att förstå varför vi har det som vi har det. Jag tror han tycker om mig men jag kan inte vara säker. Visst han gör saker som jag inte tror han skulle göra annars, som komma hem och hjälpa mig i hemmet, följa med till vetr osv. Men så ibland bara stänger han av…

Han hade det jobbigt efter vår resa och flydde från mig, efter några dagar hade det gått över och allt är som vanligt i hans mess och han ringer mig till och med på ledig dag… då jag har det jättejobbigt, då jag har så svårt att hålla nera känslorna. Då jag kämpar med hur mkt jag tycker om honom men aldrig kommer få lyckan.

i samtalet så berättar jag att jag vill ha honom, att jag undrar om jag kunde gjort nått som fått han att välja mig. Ett par dagar senare messar jag honom att jag älskar honom och att jag vill ha honom men att det måste få ett slut. Å va svarar han – jo att han vill pussas – va fan är de för svar???? å jag svarar att jag tycker det är ett konstigt svar men han svarar inte ens, å när vi träffas så låtsas han som inget hänt…

ja jag fattar inte, jag förstår inte !!!!

Är jag bara så jävla dum och blåst eller vad är det som händer???

Det känns så, jag är beredd att säga de till honom och vill bara vara med honom. Ser jag kort på honom så längtar jag sååå efter honom. Jag vill ha honom hos mig..

känns inte som jag klarar av att se eller träffa honom just nu, skulle nog behöva radera honom från mitt liv. För jag tycker så mkt om honom att jag kommer inte vidare

Idag har jag sett hur verkligheten sökte honom. han mådde inte bra, ångest och ville verkligen bara vara själv. Tyst och utesluter en och det är så jobbigt. Men när han förklarar att han mår dåligt för vad han gör mot mig och hans fru och sig själv så förstår jag honom.

det är jobbigt för honom me, har väl vetat de innan men märkte det så tydligt idag. Vet dock inte vilket som gjorde det egentligen. Han var väldigt trött men tror faktiskt han sov sämre andra natten för att verkligheten började göra sig påmind.

jag tycker det är lite konstigt om han brukar må så här efter att han varit otrogen, för då förstår jag inte att han klarar det. Men det kanske är efter en sån här grej, för han sa att om ett par dagar så har ångesten lagt sig. Men jag vet inte vad som gör att han mår så dåligt som han gör. Är det mera känslor inblandat, är det för att det är mer än bara sex – klart jag vill inbilla mig det men vet inte om det är det. Eller om det faktiskt bara är dåligt samvete för att han åker iväg på en otrohetsresa..

Att han mår dåligt har snurrat i huvudet på mig hela dagen, men det har även gjort att jag inte brytit ihop och gråtit, haft det jättejobbigt.  Det har varit mer en uppgiven känsla men typ accepterat läget. Det kommer rinna ut i sanden.

Funderar på om jag ska låta honom vara för han mår så dåligt av det. Men jag tycker ju så mkt om att vara med honom och jag lurar ju inte honom till nått… är ju inte som så att jag ger honom falska förhoppningar. 

Så tråkigt att livet och detta är som det är, för det verkar vara nått speciellt.

På resan så trodde några andra att jag var hans tjej.. jag tror det syns rätt väl på oss. Även om vi inte kysser varandra inför någon annan så lägger ju alla märke till de.

Han uteslöt mig idag men undra hur han är hemma ikväll? Han håller nog minen och det märks inget alls på honom

Skulle vilja veta precis vad han tänker och känner när han mår som han gjorde idag. Han säger att han får tjynga av de (mår dåligt/har gjort fel) och får ångest. Men är det för att han varit otrogen, för att han är kär i mig (han sa att trodde att han var det), är det för att han vill både och eller är det bara för att han är otrogen och gör fel mot sin fru??????

men bara en liten parantes- vilket underbart sex vi haft. Å jag vill ha mer nu, så underbart att ha det flera gånger. Ha sex, umgås, göra annat än att vara nakna i sängen men sedan får krypa ner, bli så attans kåt och få ha härligt sex igen.

Men resan slutade med att han mådde sämre än mig..

Påskhelgen gick och vi hördes inte och även om det är lite trist så är det skönt.

Sen träffades vi på jobbet i tisdags och messade lite efter jobbet men inget så där. Sen idag när han fick se mig på jobbet så räknande han nog inte med att träffa mig precis då så han såg lite överraskad ut och eftersom jag satt själv så kramade han om mig, log så där gulligt och såg så glad ut. Sprack liksom upp i ett leende och det är härligt att se.

Känns lite som jag har lite triumf. Så nu ikväll messade jag att ”du saknar mig allt lite när vi inte ses på ett tag” och då svarade han ”jag saknar dig mkt” lät bli att svara – det brukar jag alltid göra men han ska känna att jag håller lite på mig. ska bli kul att se hur han beter sig nästa helg.

Å när han inte kan hålla sig utan kommer och tar på en och kramar en, det är så härligt..

ja å sexet är ju som vanligt bra..

Men han tolkar mig så annorlunda. Jag tycker jag är tydlig men han fattar inte vad jag menar. Har sag att jag vill känna mig speciell, att jag behöver märka att detta berör honom med men nä han pratar fortfarande bara om att klippa helt.. och om jag klarar det, jag har sagtt att jag inte gör det hur många gånger som helst men ändå så är det hans sätt att hantera det..

Förstår han inte att han ska visa sina känslor för mig – om han nu har några. Kanske bara är jag som är trög…

Förstår han inte att han på nått sätt skulle försöka kompensera för allt han gjort mig, gett mig hopp om att han skulle bli min men icke.. han gav mig hopp om att få leva med en man jag verkligen tycker om, känner nått speciellt för men icke… han tror att det bästa är att inte visa, säga, göra eller ge mig nått i gengäld…

Mm jag är nog allt bitter.. jag tycker om honom och det är säkert därför jag ändå accepterar allt som händer.

Jag tycker det är orättvist att han och hans fru går där hemma och jag alldeles själv. Jag är bitter över att han inte valde mig.. Ännu mer bitter över varför jag låtit detta påverka mig som det gjort. Bitter över att jag gjort de val jag gjort då jag varit påverkad av det jag känner och i min blå ögda värld haft förhoppningar på.

japp jag är bitter över hur livet blev, och visst det är bara jag som kan ta tag i det och ändra inställning men det är så jävla svårt. Skitsvårt faktiskt.  För det är jobbigt att vara ensam och inte orka, inte vilja vara till besvär och inte ha råd.

Japp, bitter är nog allt vad jag är.

vad jag gråtit precis

han säger att han tycker detta är jobbigt och att han saknar mig men han visar ingenting. Inte ett jävla skit märker man på honom. Jag däremot pendlar från en skön lugn känsla till saknad, vrede, uppgivenhet – som en jävla pendeltåg är ja. Å han undrar varför jag är irreterad?? för att jag är ledsen och inte kan hantera det på nått bättre sätt.. inte kan hantera det alls känns det som

så idag skönk jag så lågt och bjöd hem honom men han var upptagen och egentligen kan jag väl inte säga nått men bryter ihop fullständigt och undrar när jag ska lära mig, när jag ska få ge igen… få reaktion hos honom!!! messade han tidigare idag att det vore skönt om man hade fått se lite reaktion hos honom me.. men nädå han säger bara att det är jobbigt för honom men att han håller det inom sig.

skrev bara bra till honom nu när han inte kunde komma. Han skrev inte ens tyvärr eller ringde och beklagade sig eller nått utan bara: ska öva med ork. å sen stängde han av telefonen.

Han är så jävla ego, dum i huvudet och okänslig.

Visst han gör säkert mer för mig än för andra men han borde väl fatta att jag behöver mer än så här!!!!

Å jag vill såra honom, göra att det gör ont i honom så som det gör i mig. Få honom att me visa att det är jobbigt.

Idag blev jag så arg att det nästan fick mig att vilja påverka hans äktenskap.. få hans fru att fatta att han håller på som han gör. En del av mig vill att hon ska komma på honom men jag vill inte att det kommer från mig men åå vad jag önskar att han fick igen allt han gjort både henne och mig. 

å jag vill att han ska få det jobbigt, sakna mig så det gör ont i honom. Få honom gråta, få honom ångra saker och ting han gjort.. Få honom att förstå och visa sina känslor och att det verkligen berör honom.

Han visar inte ett jävla skit att han berörs av mig och det vi hållt på med.

Jävla karl och jävla skit att jag ska beröras av honom!!!!!!!! skit i honom, bry dig inte, låt honom vara så jag själv får vara i fred. men sen är det så tråkigt att inte ha honom alls i mitt liv

men va fan ändrar han inte på sig så är han väl inget att

ha i sitt liv!!!!!