Blev inget me den snygge men lite mesiga killen…  varför kan det aldrig vara mannen i mitt liv. Jag hade behövt lite sånt.

Den gamle gör mig galen.. eller jag gör mig galen för jag vill ju hela tiden mer mer mer och när jag inte får reaktion så reagerar jag och mina känslor. Jag både vill och inte vill att han ska ta för sig mer. Att han ska bry sig, försöka kompensera men nä inget sånt.

Varför kan jag bara inte lämna honom. Nä för då blir jag helt ensam och blir utan honom helt och hållet. Ja det är så ja känner tyvärr.

fy och blä så trist allt kan kännas. När känslorna och modet börjar rasa så rasar det fullständigt… jaja jag bröt ihop men tror nog jag kommer igen men just nu känns allt trist.

Å hinner ju inte me allt i mitt hem eller rättare sagt kan inte göra allt som jag vill ska göras. Måla lister, montera möbler, fixa massa renoveringssaker.

Men trivs annars så bra i mitt hem och det är så skönt men är återigen där att jag trivs bäst där i min ensamhet

dejten i lördags tyckte det var trevligt men han vill inte ha nått förhållande hade han sagt till vår gemensamma vän som parat ihop oss. så besviken jag ändå blev, hade ju hoppats på lite dejter och sedan att vi kände samma både han och jag. Helst att vi både ville mer men om inte så att vi både hade känt som förra dejten att nä detta var inte vad vi letade efter.

Men så tråkigt att känna att vi inte ens ska försöka… lära känna varandra och se vad det kan bli av det.

Jävla karlar och kärlek, om jag ändå bara kunde få skiten ur huvudet så man slapp längta och hoppas. ååå så besviken, ledsen och uppgiven ja känner mig. Varför kan det inte hända mig nån gång

usch vill bara lägga mig ner och gråta. Jag vet att det är patetiskt men va fan jag ville verkligen träffa en snygg trevlig karl och bli KÄR. det vet jg ju inte om jag hade blivit men det fanns ju i alla fall lite hopp.

Jag ville ju !!!!!!

är att jag inte saknar den gamle när jag går och väntar på att den nye ska höra av sig.. skulle så gärna vara med denna killen nu och se vem han är. Knappt tänkt på den gamle mannen under denna helgen

Brukar jag tycka är så jobbig.. speciellt om jag märker att jag är intresserad men igår så flöt det på bra ändå. Å nu går jag bara och väntar på att han ska höra av sig… ååå vill ju så gärna att han vore intresserad.

Han är snygg, fint ansikte, fina lugna ögon, snygg frisyr och snygg kropp!! Å vi snackade om allt möjligt och det gick utan att man analyserade allt. Han fick mig att bara vara…. va fasiken är det inte då det ska fungera?? vad mer kan man göra…

å vad jag vill att han hör av sig.

Å han verkar vara rätt lagom, lagom manlig med både för och nackdelar av den biten tyvärr pratade han lite mkt om att saker som jag tolkade att han inte ville binda sig. att han inte ville ha barn  – inte haft nån längtar efter det. att han tycker det är skönt med det bekväma. Samtidigt så lät han så vanlig, sund i sitt sätt, sina tankar och liv.. jajaja jag bara håller tummarna för att han ska vara mannen i mitt liv. Att han vill ha mig och att han är så som jag önskar.  Att han är den man jag letar efter. ååå jag vill jag vill jag vill vore så underbart att han en man att älska och bli älskad av.

Jag har varit på dejt. Å åå så jag hoppas att det utv till nått bra. Vi satt och pratade i flera timmar. Å han ser br aut. Först tyckte jag han var lite mesig, lite väl mjuk i sitt sätt men han växte. Å snygg sexig kropp!!!  nu är det bara att vänta och hoppas han hör av sig… Håll tummarna!!!

Oftast går det mkt bättre nu för tiden. Jag har mer hopp om framtiden och att jag nån gång ska hitta den rätte kärleken.

Men så helt plötsligt så känns det och gör rätt ont i hjärtat och det är när jag tänker på hur han åker hem till sin fru, går och lägger sig och sover hela natten me sin fru. Umgås och är med sin fru.. det gör ont!!

Ja men denna gången så var det me jobbet så fick ju hålla lite låg profil… men folk märker ju att vi har en speciell relation, att vi känner varandra mer än som vanliga kollegor. 

Även om det varit massa andra runt oss så är det ju trevligt att umgås, resan har varit mkt trevlig. Vi fick dock dela rum… var inte alls säker på att det skulle bli så men eftersom många andra ville ha enkelrum och det inte fanns till alla så var det ingen som tyckte det var konstigt.

Sen var det lite kul nu när vi körde hem. Först tänkte jag låta bli att messa honom men sen tog jag upp telefon och kom halvvägs i messet och då kom det ett kort och gott mess från honom ”tack och kram”. hehe lite kul att veta att han me sitter och tänker på en.

Jag vill träffa nån men jag är fortfarande inte helt över me att fortsätta träffa honom. Menar att jag vill fortfarande träffa honom… å det är ju det som förstör för mig. För jag vill inte vara otrogen, jag vill hitta någon som jag verkligen tycker om och som räcker för alla mina behov.

Nu tror jag det blir lugnt och tyst ett tag, några dagar, för nu har det varit mkt. Typ en natt i veckan… resan på helgen sen 1½ v senare en natt här hemma och nu en natt på resan.

Sen har han sagt att jag skulle få komma och testa å sjunga i bandet men än så länge har jag inte hört nått. Och idag så sa han att sångerskan skadat ryggen igen så de fick se hur det blev me spelningarna. Jag sa att det skulle ha en ersättare – för jag har sagt det innan (så pikade lite om det) och då svarade han först tyå ett nej men det lät mer som han liksom inte ville svara/ljög. Men han sa sen att de inte hade nått.. men varför inte låta mig börja sjunga lite nu då och se om jag kan hjälpa dom nått… nä jag tror inte att jag kommer få vara med där!! å så jäkla besviken jag kommer bli om de inte ber mig komma för han har ju faktiskt sagt att jag ska få testa. Men han kanske bara menar att jag ska få komma och sjunga en gång, typ testa sjunga i mick eller nått. men jag vill ju sjunga tillsammans me Jessika och köra i bandet. Å kanske även sjunga nån låt själv. Men jag tror inte alla chanser är bort ännu men vet inte vilket håll detta kommer gå. Har ingen känsla för varken heller.. om de kommer be mig eller om de utesluter mig helt.

Fick tidigt på morgonen idag ett mess

ja tycker om dig

inget mer än så men så glad man blir och jag känner mig inte alls lika dum när man får sånna här saker. Jag känner mig inte bara utnyttjad, dum och blåst. Utan vi har känslor men det räcket inte till.

Vi har varit på en liten resa. Blev först grymt besviken för det blev bara en natt - vädret var inte me oss så vi fick skjuta på trippen en dag.

Men när vi väl kom fram och fick boende så var resan kanon. Så trevlig, roligt och härligt. Massvis me bra sex, underbara samtal och gått runt och bara varit. Ätit, druckit, tittat på folk och umgåtts.

Även han påbörjade samtal om oss. Gott när även han gör de. På kvällen sattt vi och pratade länge, tills vi till slut gick iväg för att äta lite. Sen fortsatte vi nån timme när vi kom hem från resturangen.

Det var verkligen en superhärlig resa. Å ännu en bra sak var att jag inte blev så ledsen efteråt. Jag vilade när jag kom hem och när jag vaknade, började jag tänka på att han var hemma me sin fru. Men jag åkte iväg och handlade, hämtade hem hunden och donade inför att dottern skulle komma hem och kunde då trägna undan det jobbiga. Så jag har mest varit glad - vet inte varför, tror det kan bero på att jag hoppas lite på att en annan kille ska höra av sig, att jag har massvis hemma att göra, å att resan var så kul !!!!

Är glad över denna resa.

Ja så gör ja. Kan liksom inte bara göra/tänka – så nu är det så här. Uan hela tiden – om jag gör så måste jag säga så, göra så för att det ska bli så bla bla bla. varför???  för min skull eller för vems??? självklart för mig själv men det hjälper ju inte mig!!!!

Han kan stänga av sin telefon och låta bli att kolla den på dygn. Å jag tycker det är skönt när jag vet att han inte ska höra av sig. Varför kan jag då inte bara säga att jag inte vill att han ska höra av sig. Jo för jag vill det. så jävla trög för det är så mkt som kretsar runt honom. Jag tänker på honom så mkt – helt sjukt. Hur kan nått få en att göra så här. Hänga upp sig på nån man inte kan få och som man till och med kan inse att det är det bästa. Men känslan är väl som det är ändå.

Å det tråkigaste är att jag vet att jag mår bättre när vi inte har kontakt alls men jag vill ju inte att det ska behöva vara noll och inget. Men det verkar ju inte bättre.

Jag har funderar så mkt på detta, säga till honom att vi inte ska ha kontakt utanför jobbet men så kommer det över en all hjälp jag fått och kanske kan få i framtiden me. Hur blir de me bandet – kommer jag få chansen?

Ska jag säga att vi inte messar varandra mer, att vi inte lunchar så ofta, att jag vill ha mindre med honom att göra men att jag ändå vill ha hans hjälp då och då. det borde jag väl kunna göra??? borde väl inte vara så svårt men så kommer den där minuten då jag inte kan hålla mig och sedan är allt igång igen. Men det har blivit mindre, vi messar inte varje dag och det är inte alltid jag som tar första kontakten vilket är skönt.

Vill så gärna bli kvitt detta men samtidigt vill jag ha honom. Så jävla tokigt helt enkelt