Är nog faktiskt lite bitter över att jag sitter här ensam å han har allt ordnat. Å att han inte kan ge mig mer än han gör. Om han nu tycker om mig så borde han ha dåligt samvete för allt han gjort mig även om det är mina egna val.

På nått sätt borde han väl ändå kunna gottgöra mig när han vill ha mig där men ändå inte beredd att satsa på mig…

stundtals tror jag inte han fattar, fattar hur jag har de å vad detta betytt för mig, mina känslor, mitt liv, min framtid och nuet.