avslutat det hela


Eller tar uppehåll som jag säger för jag inte vill känna mig totalt misslyckad om vi träffas igen..

skickade ju som sagt ett mess förra veckan som han svarade så konstigt ”vill pussas…. ” på.  Sen åkte vi till tyskland igår och inte ett ljud eller en blick ens.

Idag så var han stingslig som han brukar säga. Tänkte först ignorera det men sen funderade jag på hur jag skulle vilja att han betedde sig om jag varit sån och då vill jag ju att han ska höra av sig, lägga märke till mig. Så jag messade honom.

Först skrev han bara att han var trött så jag skrev att et var ju bra att det var det så det inte var nått annat.. å då efter lite mess fram och tillbaka så skrev han att han kanske tänkte lite på mig. Så fortsatte vi messa lite lite, och då kom ett mess då han skriver

”De ä klart man tänker på här vi haft.. Å va ja kan förstå så är det slut med detta.. Kommer att sakna dej de kommer ta ju t tid innan mina känslor för dej försvinner. Kram”

så  jag svarade att om jag bara visste att det fanns nått jag kunde göra som gjorde att han valde mig så hade jag gjort de men att jag tycker om han alldeles för mkt för att klara det vi nu håller på med. Men att jag hoppas att vi ska vara bästa vänner som finns för varandra.

Han svarade att han tycker om mig me…

Ja han säger ju att han mer håller saker och ting inom sig å det kanske är det han gör eller så har han redan gått vidare. För det är inte mkt reaktion man fått denna veckan :( vill ju inte tro att han ersätter mig men är itne säker på att han klarar att inte ha sex med fler än sin fru.. usch känns så jobbigt.

Jag hoppas nu bara att jag kan komma vidare och hitta lyckan för det är tufft att inte få honom. Det är verkligen blandade känslor, jag tycker så mkt om honom och vill ha honom men jag vill inte ha det så som jag har det nu. Och det är skönt att komma undan all den längtan och smärtan som ensamheten och känslorna gett mig under så lång tid.

snälla ge mig styrka att klara detta och låt mig hitta lyckan!!!!!

men tar en dag i taget för jag orkar inte tänka på att han inte ska vara så stor del i mitt liv, och att jag aldrig kommer få honom och aldrig mer kommer vara i hans famn. usch så jobbigt!!!

men försöker intala mig att så skönt det ska bli att slippa smärtan!!

Inga kommentarer

Inga kommentarer ännu.

Comments RSS TrackBack Identifier URI

Lämna en kommentar


livets väg is proudly powered by WordPress and themed by Mukka-mu

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu