Blev inget me den snygge men lite mesiga killen…  varför kan det aldrig vara mannen i mitt liv. Jag hade behövt lite sånt.

Den gamle gör mig galen.. eller jag gör mig galen för jag vill ju hela tiden mer mer mer och när jag inte får reaktion så reagerar jag och mina känslor. Jag både vill och inte vill att han ska ta för sig mer. Att han ska bry sig, försöka kompensera men nä inget sånt.

Varför kan jag bara inte lämna honom. Nä för då blir jag helt ensam och blir utan honom helt och hållet. Ja det är så ja känner tyvärr.

fy och blä så trist allt kan kännas. När känslorna och modet börjar rasa så rasar det fullständigt… jaja jag bröt ihop men tror nog jag kommer igen men just nu känns allt trist.

Å hinner ju inte me allt i mitt hem eller rättare sagt kan inte göra allt som jag vill ska göras. Måla lister, montera möbler, fixa massa renoveringssaker.

Men trivs annars så bra i mitt hem och det är så skönt men är återigen där att jag trivs bäst där i min ensamhet