Pratade idag


Första gången sedan jg bröt ihop och skrev att jag inte orkade mer. Vi har ju träffats men inte sagt ett ljud om detta.

Idag frågade jag om han ville med och äta innan jag åkte hem. Så det gjorde vi. Jag sa till slut att jag åkte och jobbade idag för att jag ville se honom och säga god jul.

För övrigt pratade vi mest om annat men ganska stelt och tyst egentligen men sen så frågade han hur det var med mig. Jag sa att det var sådär.. oh sen frågade jag honom och det var likadant sa han.

sen pratade vi om varför jag nte ville mer och jag sa till honom att jag hade känt att jag skulle kompensera för det som han inte ger mig – alltså för att han inte skiljer sig. Men att det alltid är jag som ber om allt. Självklart har han gjort saker och så men det känns verkligen somd et är jag som för vår relation.

Han säger att han förstår men jag vet inte om han gör det. Han hade tolkat mitt svar ang julklapp som jag inte ville ha någon när jag sa - du kan inte fråga om någon vill ha en julklapp, jag kan ju inte svara på det. Man ger något för att man vill det.

Sedan skrev jag ett mess att det var skönt att vi hade pratat och att jag hoppades han förstod mig. Han skrev tillbaka att han gjorde det och ”du är ändå nått speciellt för mig” och på det svarade jag bara – men snälla visa det då. Å självklart svarar han inte på det.

sa även till honom att jag bett honom visa och ge mig mer för ett år sedan men att det inte blivit nån skillnad och därför miste han mig nu.

Och att jag behövde höra vad han tyckte och kände flera gånger. Att det inte räcker med en gång om året eller när jag tvingar fram det. Att det kanske är annorlunda när man är andra kvinnan än om jag haft honom själv. Och att jag skulle vilja att han visade och berättade vad han kände.

Önskar ju att han anstränger sig men tror ju inte det tyvärr. Han gör säkert det han kan och vill. och jag tror faktiskt att det är mer än han brukar men tyvärr räcker det inte för mig.

Fick två kramar när vi skiljdes åt idag och det är så underbart att och känns så naturligt – men men nu ska det bli ett minne blott. Och visst jag tror inte det är sista gången vi rör varandra men jag ska verkligen försöka sluta förhållandet som jag upplever att vi har och försöka hålla det till en vänskap som är helt legitim.

Inga kommentarer

Inga kommentarer ännu.

Comments RSS TrackBack Identifier URI

Lämna en kommentar


livets väg is proudly powered by WordPress and themed by Mukka-mu

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu