Känns som jag drömt om honom hela natten..

Drömt att jag och en kompis fick komma och sjunga i bandet och att förra sångerskans röst var med lite i bakgrunden så jag kunde följa henne lite (eftersom jag tycker det är svårt höra när jag ska in). Sedan drömde jag fler, nått att vi var iväg men kommer inte ihåg honom utan mest de andra vännerna ( å jag jobbade som polis hm ja inte för jag vet hur det går ihop sig hehe).

Tänker mest hela tiden på honom och nu även drömmer om honom. Å jobbigt att inte veta hur det blir, ska jag kämpa emot totalt eller är det onödigt för han kommer till mig om en vecka och så är allt som tidigare. Eller ska jag bara försöka som tidigare i veckan, tränga undan allt och inte tänka alls. Bara försöka förtränga honom – ja så är det nog jag ska göra. Men ska han bara få ringa och prata en stund och så är han nöjd, ja kanske det för det är kanske så det kommer bli. Han erbjuder inte mer i alla fall som det känns just nu.

Usch känner att jag är på väg att bryta ihop och saknaden blir för stor. Var det att jag sprang på honom i korridoren igår??? suck fy och blä.

Jag måste försöka acceptera att det aldrig blir mer än så här. Att han inte är så god vän som tidigare, vi inte kan ha en tät kontakt och att det kommer bara bli nån stund då och då och däremellan är det inte så mkt mer.

Tror han saknar mig men tycker det är skönt att få lugn och ro.