Igår så bokade vi resan, idag har han betalt stugan. Liftkort och skidor fixar vi på plats. Han vill inte åka på natten så det blir ju ingen skidåkning första dagen så då fixar vi det och tar det lugnt i stugan istället.

Han är go och glad nu, ringer och stämma av resan och säger att han saknar mig och ser fram emot resan och så. Han är nog verkligen det, men jag hade önskat att vi kunde vara vänner offentligt med.

Det är vad jag vill, för då hade vi kunnat finnas för varandra även om någon privat vän till honom kom. Å jag hade kunnat vara med i bandet.. det stör mig fortfarande att han inte möter mig i detta.. att han bara tror det är bra eftersom jag vet att min dröm är krossad. Å så arg jag blir när jag tänker på det.

Men resan ska bli supertrevligt. Jag höll på att få välja en jättefin lgh men den kostade nästan 2000 kr mer, han sa att jag fick välja men det kunde jag ju inte när jag inte ska vara med och betala. Han undrade om det var värt de pengarna och när jag inte valde så valde han den andra stugan. Tror det ligger väldigt centralt.

Pratat med min psykolog om detta och han är nog inne på att vi ska prata om detta med den gamle eftersom det påverkar mig så mkt. Det påverkar mig väldigt mkt så det vore ju bra om jag kom vidare men jag både vill och inte vill. Tufft.