Först en trevlig resa. Helt okej trevligt, varken super duper eller dåligt utan bara helt enkelt bra och så normalt trevligt.

Men jag har ju messat massvis om att detta med bandet sårar mig. Å jag lyfte det efter en after ski samt i bilen hem. Han pratar inte om det. Svarar inte på mina tidigare mess om samma sak. Han möter mig inte alls. Förrän nu när jag sagt att jag tror jag vill avsluta vår relation och då jag skäller och skriver mess till honom att han sårat mig så mkt osv.

Han framställer det som att det aldrig varit hans mening och att han är som han är. Nu är detta verkligen min version av historien men det är ju även min blogg så..

han ber om ursäkt i ett mess då han skriver att det inte var hans mening att jag skulle uppfatta det så och att han är ledsen att jag mår dåligt.

Vi messade rätt mkt i slutet av förra veckan och så pratade vi i fredags. Kom ingestans enligt mig. Han ringde i söndags och det blev ett kort samtal, jag blev arg med en gång och han menar på att genom att han ringer och undrar hur jag mår så visar det att han är ledsen eller nått.. ja jag vet inte vad han tror att det ska visa.

Å det är så skönt att slippa skiten just nu. Jag vet inte vad jag vill att han ska göra och därför är det lättare att bara släppa det. Jag sa till honom att bollen ligger hos honom men så som jag känner honom så har han gjort ett försök och jag varit otrevligt vilket han tar det som att jag inte vill veta av honom. så han kommer nog inte höra av sig speciellt mkt. Jag tror han kommer göra nått mer försök men det kommer ta sin tid.

Å han kommer inte göra nått för att jag ska känna mig mindre sårad för han brukar funka som så att genom att han berättat sin version så är det färdigt. Men för mig är detta inte färdigt.

Han tycker det är tråkigt att det skulle sluta så här, det är jag med. Samtidigt som jag tror att det var nog enda sättet att få slut på det.

Hela vår relation blir så tydlig nu att det endast varit på hans villkor. Han skyddar sitt äktenskap och jag får inte inkräkta på det, han vågar nog inte ens nämna mig där hemma. Å allt handlar nog kanske om att han tycker om mig och därför blir det så mkt mer lögn då han måste säga att det inte är nått mellan oss.

Men jag känner det som att jag förlorar genom att vara med honom. Hade vi inte hållit på så hade jag kanske varit med i bandet…. Visst sen har jag fått ut mkt på vårt förhållande, speciellt sista resan. Men det har jag skrivit till honom att jag är väldigt glad för resan vilket jag tyckte var väldigt trevligt

Jag tycker ju att han borde försöka vinna tillbaka min vänskap. Att försöka visa vad den är värd men nä han vill bara höra att jag mår bra igen och då är allt bra igen. Men jag kommer inte må bra bara så där utan att han förklarat sig på ett ärligt och blottat sätt. Å han vill att jag ska säga vad han ska göra men detta kan han bara rätta till själv. Han måste kunna tänka ut själv vad det kan vara värt.

Sen spelar det nog kvitta vad han gör, för han har sårat mig och gjort är gjort.