vet inte vad jag vill.

Tycker det går lättare när vi inte hörs, men saknar ju honom. Vill att han ska komma men är rädd för vad det drar igång och därför vill jag nog inte att han ska komma.

Men det är så tråkigt att allt ska sluta så här, att det inte ledde till mer/ att maninte fick ut mer av detta…

Är faktiskt rätt besviken på honom när det gäller bandet. Förstår honom men tycker han skulle gjort vad han kunde för att jag skulle fått chansen. Han kunde nämnt hemma att de hade pratat om mig och sett reaktionen.. och sedan kommit till mig och sagt att han gärna ville att jag skulle vara med men att hans fru reagerade så fort han börjat prata om det.. men nä han undviker att prata om det.

Ja menar va fan gör han för att uppfylla mina drömmar eftersom han vet att jag egentligen vill ha både honom och vara med i bandet. Nä inte ett skit.

Sen vet jag ju att jag tappar garden när vi ses eller han hör av sig. Men vad ger han egentligen… vad får jag ut av det??? hm ja små saker, hjälp i huset vilket vem fan som helst kunde hjälpt mig med eller faktiskt kan göra själv. Gott sex men det är fan inte värt allt skit som det för med sig.

nä det känns rätt meningslöst men så hoppas jag att han trots allt ska ge mig det där jag hoppas på. Bandet och skidresa… men det händer ju aldrig så ge upp hoppet och gå!!!

Vill klara en kontakt med honom utan att trilla dit igen eller bli arg och ledsen. Det har jag aldrig lyckas med innan så jag tror ju att jag inte kommer klara det. Men ska jobba för att dra mig tillbaka och vill han ha mig kvar så får han anstränga sig. Å det leder väl till att det inte blir så och då får det vara så.

Å vad jag önskar att detta slutade ta tid för mig, ta fler år eller ens fler månader…

Ena stunden så orkar jag inte me han mer, jag känner att jag orkar inte bli besviken och det är ju mest det jag blir. så vill inte bli påmind. Men sen så vill jag ibland att han ska höra av sig. Ja herrejösses så delad man kan vara.

Vill skicka mess men vill ändå inte ha skickat nått mess. Vill att det ska gå lång tid emellan och att det är han som skickar först. Men så vill man ibland bara ta upp saker och ting men det leder ju ändå inte till nått så varför… ja inte vet ja.

Men har varit på dejt idag, inget som jag är kommer falla för men elakt nog så kanske det kan vara ett sätt att hålla mig från den gamla lite. Messa lite med denna killen, jag kommer inte göra så mkt mer. Han är tyvärr inte min typ men väldigt trevlig och lätt att umgås med.

Är man elak för att man utnyttjar någon så? men om jag inte ger honom chansen så lär jag mig inte vilka som är min typ och jag kommer aldrig träffa någon om jag inte ger dom chansen. Sen känner jag reda att det finns ingen attraktion men lite mess- sällskap för att få nått annat att tänka på… jag ger väl inte för mkt vibbar av de eller??? eller får man vara så ego att jag tar chansen att tänka på mig själv och få hjälp att få lite distans till den gamle? det kan väl vara okej?

Å jag blir ju glad när han hör av sig och så men sen mår jag ju så dåligt. Varför kan det inte bara bli bra. Jag vill ju kunna ha kvar honom i mitt liv men utan allt jävla skit.

Pratade idag om bandet och de övar lite med en ny sångerska, å det kryper fram sen till slut att det är kanske det att han är rädd för vad hans fru ska säga om jag är med i bandet. I somras så var ju inte hon med så nä då var det inte det… JAG VET ATT HAN ÄR EN KARLJÄVEL SOM INTE ÄR ATT LITA PÅ !! men tyvärr tror jag alla är sånna här i den situation vi är i. Men upplyste honom om hans ändrade anledning och att det var det jag är blir så besviken på. Får se vad han svarar på det.

Å skrev att han kunde göra nått annat för mig som är lika mkt värt som bandet tex bjuda mig på en skidresa som jag så länge velat åka på men inte ett ljud om hur han tänkte när jag skrev det.

Jag mådde så dåligt ett par timmar nu sen em/tidig kväll pga av detta. Jag både vill och inte vill. Jag vill inte påminnas om honom men ändå få ha honom hos mig. Å när jag mår dåligt så vill jag bara säga att nä det är bättre vi har det som vi haft det nu. väldigt lite kontakt, nått mess i veckan på sin höjd. Men så vet jag att jag inte lyckas hålla det om jag säger det och då bir det så jävla jobbigt.

men nu känner ja,jaja skitsamma hur han reagerar. För tror han mår lite dåligt i detta och det kan han gott ha !! Jag kryper ner under filten och bara låter tiden gå. Orkar inte bry mig om saker och ting, livet får fortlöpa bäst det vill. Å så ska jag försöka komma ihåg denna känslan som han fick mig att känna idag. Att han inte får mig att må bra utan att jag mår dåligt av denna kontakt vi oftast har.

Usch va jag hatar att det enda som verkar fungera är att vi inte har kontakt med varandra.

Messade honom idag. Vad jag var på telefonen många gånger och ångrade mig eller inte visste vad jag skulle skriva. Sen till slut så skickade jag iväg ett mess.

Hej, hoppas allt är bra. kram

Fick tillbaka med en gång att det var bra och att han tänkte på mig en hel del.

Fem minuter senare fick jag frågan -själv då?

Svarade att det var bra och att jag tänkte en hel del på honom med.

SEN INGENTING

Så det var inte mkt, trodde han skulle bli glad att jag hörde av mig och till och med kanske ringa.. men nä ett litet mess och och sen inget. Så var det med det. Känns både skönt och lite tanigt. Får se när han hör av sig men nu vet han att det är okej eftersom jag hört av mig. Men han känner nog som jag, vad ska man skriva om det inte är relaterat till vårt förhållande…

Jagvill vidare men vill ändå ha honom. Å jag mår väl egentligen bättre och är rädd för hur jobbigt det kommer bli om jag pratar med honom eller träffar honom. Men ändå så vill jag att han hör av sig. Är så delad när det gäller allt.

Inser väl mer och mer att vi inte borde ha med varandra att göra. Å fattar att vi varken borde träffas bara för en stund ihop eller sjunga i band ihop. Ja egentligen fattar jag att vi inte skulle ha med varandra alls att göra.

Å andra sidan så undrar jag när han kommer höra av sig och vad han kommer säga och erbjuda. Vad är vårt förhållande värt för honom?

Bara han förstår att jag inte går min väg för att jag är arg eller ledsen eller så. Utan att jag vill att det vi har ska bli annorlunda, ger mer och inte få mig att bara trampa runt och sakna HONOM. Jag har varit tydlig men det har jag ju varit annars med och då har det inte gått fram men hoppas att mitt sista mess inte kunde missförstås.

Jag säger inte tack och hej utan att jag vill att vi hittar nått sätt att ha kvar varandra i livet.

Han verkar ju i alla fall fatta när jag skrev att jag inte vill ha gulleplutte messen varje dag som håller känslorna i liv. Så han lär nog inte höra av sig förrän han samlat massa mod och det gått lång tid så han kan säga att det var länge sedan och att han ville höra hur jag mådde. Tror aldrig han kommer erbjuda mig nått.. det enda jag kan få är det vi haft nu, han ser inte det som han kan ge nått annat eller mer.

Å då får jag bara stå ut så kommer det kännas bättre ju längre tid det gått. Å inte tänka på framtiden för då blir det för jobbigt. Undvika att se eller påminnas om honom och inte tänka på framtiden utan stå ut i stunden.

(men jag kommer ha svårt att låta bli att hoppas att han ska komma och säga och erbjuda nått, visa att han verkligen inte vill mista mig). Hoppas, även om jag rädd inför messet/samtalet/träffen, att han snart – väldigt snart hör av sig och har nått att säga.