Messade honom idag och undrade om vi skulle fortsätta så här. Å vad han vill?

Men han skriver bara att vi inte ska ha det så och att han inte vet varför det är så här…. bara det sägr väl egentligen att det aldrig kommer bli bra. Inte så länge jag är kär i honom eller vill ha det där speciella av honom.

skrev att jag tyckte det hade med hans sätt att göra och mina känslor. Att jag faktiskt tycker han kunde göra mer. Å att jag tvivlat på att att han bryr sig. Han påstår att han bryr sig men kanske inte visat det tillräckligt. Å då skrev jag- nä troligen inte eftersom jag tror att det spelar kvitta för honom eller att han börjat träffa någon annan. och att han vetat att jag mått dåligt och tyckt livet varit jobbigt men vad han gjort åt de… och på det svarar han inte ens!!!

Skrev tillbaka nu ikväll att det inte visar att man bryr sig speciellt mkt då man inte ens svarar.

Jag vill ha reaktion och se någon handling hos honom men inget händer..

Tror inte det kommer bli bra, varför kan han inte ta tag och göra sig till lite för mig?!??!

Som det är nu så kommer det aldrig bli bra… messade det till honom. Att jag är så ledsen för jag tror inte det kommer bli bra. Genom att han är som han är och att jag inte är bra på att inte vara speciell.

Å egentligen gör han väl bara rätt.. Han har sin fru och jag ska väl inte ha nått speciellt utan komma därifrån. Men när jag känner mig så här ensam och lite synd om mig själv så har jag så svårt att stå emot den jobbiga längtan och avsaknaden på bekräftelse.

Varför kan han inte anstränga sig och bry sig!!! varför för jag och inte han vårt förhållande??? jag borde väl ändå bara gå men varför kan eller gör jag inte det!!!! JÄVLA SKIT!!!

Han kan inte ändra sig alls. Han kan inte prioritera mig och visa något utan att jag ber eller säger nått.

Tvivlar väl inte på att han tyckt eller tycker om mig men nä det har svalnat. Å bara vänskap är verkligen inte hans grej. Han skriver nått mess då och då, säger hej när vi träffas, vill ha en kram innan vi skiljs åt men gör fasiken inget för att tillbringa tid med mig, hjälpa mig eller göra sig till för mig.

Han är så egostisk på nått sätt. Det är liksom bara hans värld, å så får man vara med på hans resa men han tänker då inte ändra sin rutt utan folk får anpassa sig till honom annars rycker han på axlarna och struntar i vilket.

Nu har det gått ett par veckor sedan jag messade att jag bröt ihop. Den dagen svarade han inte, utan det tog ju till dagen efter då jag ifrågesatte varför han inte svarade. Sen har jag låtit bli att messa och det tar flera dagar så får man nått mess att han tänker på en. Sen flera dagar så ett oanmält besök, sen flera dagar ett mess ”tänker på dig” och då frågar jag om han vill ha det som nu och det tycker han inte är så kul. Så då skriver jag att han får ändra på det då. Och självklart inte ett ljud från honom!!!

Så jävla tråkig. Jag har sagt att han någon gång kunde komma med nått ”felaktigt” förslag. Aldrig. Men så fort jag säger sex så kommer han springande.. Jag ber att han ska erbjuda sin hjälp men nädå aldrig. Men han hjälper mig om jag ber honom men han tar ju aldrig första steget. Det är verkligen jag som för vår relation och nu när jag inte gör det så blir det inte mkt med de…

Tänker mkt på polen och kalmar nu när det är fint väder. Så underbara resor det varit. Vädret kanon när vi var i Polen och helgen underbar då vi var i Kalmar. Å tänk att han åkte på skidresa med mig… sånt är ju helt sjukt men jag är verkligen värd de. Men varför kan han inte ta några jävla steg på egen hand och visa vad jag betyder!!

Det är så tråkigt för det blir alltid fel nu när han hör av sig. Jag vill att han ska förstå att jag inte är nöjd och jag vill att han ska ändra sig men nä det gör han inte. Så trist!!!!!

Han svängde förbi med motorcyklen men jag var påväg ut så blev inte mkt sagt. Undvek ögonkontakt och var varken trevlig eller otrevlig. Messade dock en timme senare ”tack för besöket”, han svarade att ”ja det var ett kort besök men kul att se dig”. Det svarade jag inte på.. Han borde tänka att det är konstigt att jag inte svarar eller messar mer men jag är inte så säker på det.

Sen när man sitter här ensam och vädret är underbart så saknar man honom lite extra. Saknar att mysa men nån dessa kvällar. Å då är ju självklart honom jag saknar. Både för att det är den enda jag har haft sånt med på evigheter och så har jag ju mkt känslor för honom.

Men jag lyckas hålla mig ifrån att messa honom, men hoppas fortfarande han ska kämpa för mig. Även om jag kanske inte vill ha stunderna mer med honom. Vill ju ha stunderna men inte känslorna som stunderna ger… Men jag vill att han kämpar och visar att han bryr sig och saknar mig.

Det är inte mkt vi hörs nu för tiden och sista messen har ju inte direkt lett till nått positivt. Å jag tror inte han hör av sig om det är för många sånna mess. Han brukar ju inte direkt kämpa för saker och ting utan rycker på axlarna och accepterar läget.

Vill att han ska komma och fråga vad han ska göra för att han saknar mig så men det kommer aldrig hända och samtidigt är jag glad för det. För jag klarar ju inte stå emot honom.

Nu när vädret är finare så längtar man efter en weekend, vi har ju haft supertrevliga weekendresor men så vill jag inte bli påmind om mina känslor för honom.

Det är så tråkigt att det är som det är. Å synd att vi jobbar på samma klinik. Han är ju så omtyckt och så tråkigt att inte ha kontakt med honom som är så omtyckt. Inte så lätt att bara skita i honom av den anledningen. Så fort man träffar folk på jobbet så ska man liksom hålla minen att man tycker han fortfarande är bra men så vill man inte ens se honom. Eftersom jag känner som jag gör, mina känslor gör sig påminda och jag vill ju bara ha honom då jag ser och umgås med honom.

Men även om det är skönt och kanske enda sättet så tycker jag det är skittråkigt att han inte försöker mer, att han inte kämpar för mig.

Han skrev att han saknade mig och att vi haft så mkt skog ihop.

Jag svarade bara att i min värld så är det han som gör att vi inte har det längre… å det svarade han inte på. Och jag lyckas låta bli att skicka mer och jag bröt inte ihop heller

Troligen svarar han inte för det är lite jobbigt, han vet inte hur han ska skriva och kan inte bara ta lättvinligt på det och då låter han bara bli. Hoppas det söker honom lite

För jag kommer aldrig fram till nått bra.

Förre helgen mådde jag piss, lät honom veta det. Inte fick jag nån stöttning utan ett par dagar senare så messar han och frågar hur det är… skrev bara att oj, bryr du dig nu. Å klart han tänkte på mig… skrev att tanken inte hjälper mig. Han svarade att det var bra att jag mådde bättre och det svarade jag inte på. Och han har inte skrivit mer och detta är fyra dagar sedan.

Tycker helgen då jag har jaft fullt upp med annat och inte tänkt på honom har varit underbar så därför tänker jag så att det vore skönt att bara slippa tänka på skiten. Men så sorligt att vi inte ska kunna ha varandra i våra liv.

Men det verkar ju som det är så det är… för vi är så olika och vill tydligen så olika. Vet dock inte vad jag ska svara om han hör av sig.. jaja jag ska försöka inte vara allt för tjurig. Vill ju att han nån gång så förstå att han förlorar mig och börjar kämpa för att vi ska finnas kvar för varandra. men det kommer aldrig hända. Även om det han ger mig är mer än han kanske ger andra men jag vet ju faktiskt inte det heller..

Jaja vi får se hur mkt jag är värd… men det är skönt att slippa tänka på det, att lyckas att inte ha det i huvudet !!!

Han var inte direkt stöttande när jag mådde dåligt… brydde sig inte om att svara förrän jag skrev att är jag så jobbig så du dissa mig… nä det var jag inte och så skrev han ett, två mess… och jag skrev ju som vanligt lite mer (detta var igår) och på kvällen skrev jag två mess till. Att jag ville både få vara ifred och ibland ha sex och att jag avslutade allt för att jag ville mer än jag fick och att det inte ledde till så mkt positivt. Men att jag främst ville känna att han fanns för mig, att jag kände hans stöd.. det svarade han på idag, 40min efter att messen kommit fram till honom

”jag vill med träffa dig, våra stunder är så mysiga” eller nått liknande. Jag svarade inte på de. Han bryr sig nog inte om att jag inte svarar för det var ju ett svar på mina mess. Han är sååå tråkig så det är ju konstigt att man inte kan skita i det.

Men det är svårt att inte vara viktig för en av de populäraste på kliniken/bland de man känner. Vill ju bara att han ska bry sig, visa det och ge mig mer förmåner än andra vänner… jag har ju ändå legat med honom så många år och han påstår att han älskat mig..

Idag bröt jag ihop. Haft en asjobbig dag hela dagen. Det är saker i mitt hem som är lite för stora så det har varit med gråten i halsen hela dagen och till slut bröt jag ihop.

Innan hade jag messat om jag skulle ta med kläderna han har här.. arbetskläder eller om de skulle slängas. de skulle slängas…

Och när jag bröt ihop så skrev jag
fan dig. Jag har en asjobbig dag och klarar bara bryta ihop inför dig och du finns inte för mig. Överraska mig och visa att jag är viktig…
Det gick fram men inte ett svar… kändes så skönt att det gick fram men hur kan han låta bli att svara på det. Jag trodde nästan det skulle leda till att han kom till mig när jag skrev att jag hade en skitdag. men icke!!

Tanken slår mig att jag är som de andra nu… inte värd mödan att anstränga sig utan sluta undan allt jobbigt.

Å min andra dejt tror jag är för jobbig då han är full.. han blir dryg

Saknar honom och han gör mig så ledsen och glad… jag saknar honom!!! jag gör det även om jag vet att det aldrig blir honom och att det vi hade inte var bra, är bra. Men jag saknar HONOM!!! inte det vi haft för det har inte varit bra. Jag vill verkligen inte tillbaka till honom och det han erbjudit men jag saknar honom som person och min älskade.

Det är jobbigt!!!

jag önskar han hade visat att han med hade det lite jobbigt men det känns som han har det rätt bra nu.

Han har lovat att försöka vara mer öppen och inte undanhålla saker och ting och han förökte nog idag då vi åt lunch men jag saknar honom. Å så ger han mig en kram men tror inte han kommer göra det speciellt många gånger till för jag ville inte. Jag vill mer att han visar och säger att han saknar mig utan att han ger mig en snabb kram precis innan vi ska skiljas åt. Jag vill att han visar det mer utan kroppslig kontakt.

Jag påminner mig fortfarande om att han inte gjort allt han kunde för mig och att det är det som är det jobbiga. Bandet och så vidare. Jag vet inte vad jag begär av honom och det är nog bara stå ut. Det här är enda relationen vi kommer ha och jag vill gärna att det ska fungera men jag vill även att han ska lida lite.. tyvärr men så är det!! å jag vill få kännedom om det, jag vill märka det.

Å jag vill att han ska vilja göra allt för mig. Att han ska ha skuldkänslor för allt han inte gjort och gjort mig men tyvärr känner han inte så han bara accepterar allt

Det är jobbigt !!! jag vill att han ska kämpa lite för att behålla mig men tyvärr gör han inte det. Och han nöjer sig med att vi ses en gång per termin och mitt tålamod är slut efter tre fyra dagar.

Jag tycker nog om honom även om jag önskar att det inte vore så, så gör jag nog det. Å jag vill att vi ska vara kära och lyckliga det är väl det som är problemet. vill bara gråta åt skiten!!!